InsidePettersson

Jag tar semester en vecka :)

Detta inkluderar bloggen också ;)
Ha det bäst!

Att tänka mycket på löpning resulterar snart i att man springer. Ofta och mycket.
Vilket skapar mer tid till att tänka. Det kallas väl "egen tid".

Att tänka mycket kan vara farligt. Väldigt farligt.
Jag längtar efter att vara ensam och tänka, och då springer jag.
Hungern efter märks knappt. Bara som en viskning man kan ignorera.

Somna inte osams med dig själv. Jag vet.

Hade jag legat hemma igår och fått reda på vad jag missat hade jag aldrig förlåtit mig själv!
Wooaaaaah, vi hade såå kul! Malin och jag vaknade hemma hos mig och fnissade när vi tänkte tillbaka på gårdagen. Rufsiga i håret och lortiga fötter. Vilken äkta sommarnatt. Vi var helt galna. Vi och några till. :D

Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd.

Fest i Mohed, skumparty i Bollnäs eller bara åka hem till mamma och pappa och ta det lugnt...?
Detta kommer jag tänka på idag när jag pysslar i lägenheten med målning mm och när jag kikar efter fina saker på bla E.H, Sia och Systembolaget :D

Kan ju inte bli bättre. Näe, tror inte det. Gick upp 7 för att springa mina 9 km innan frukost (efter kaffe, alltid ;)) och efter det slängde jag mig i sjön, käkade frulle och åkte till jobbet till 9. Efter jobbet blidde det familjemys på Albertina med pepparlax och ostkaka. Fy så gott! Sedan till lägenheten med pappa för att grejsa lite med spackel, takjoks i köket och borrning av hål i köksluckor för att sätta dit de nya handtagen. Jag har nämligen en väldigt hjälpsam pappa :)

Hängde med L igår kväll och jag påmindes om varför vi e så tighta. Vi träffas inte ofta, tyvärr. Kärleken har tagit sin plats. Och nu ska hon bli sambo med J :) Världens phötaste par :D. Vi snackade tjejiga grejer, jobb, plugg, hästar, träning och mat. Som alltid. Allt under en rask och svettig 2 timmars prommenad. <3

Sova nu, kära nån klockan e mucho! Pöss

Utomlandsvärme. Det är så nedrans underbart och såhär borde det vara jämt!
Det enda som saknas är surfingvågor (inte för att jag kan surfa. Försökte lära mig i Costa Rica men slutade med att jag skadat mig själv, brädan och kankse Gurra också om jag inte blivit så svinarg så jag gav upp...) och ledighet. Men nej, vi är inte utomlands utan hemma i Söderhamn och kära Sverige. Lätt världens bästa land. Lätt.

Sleep tight.

Det är ju så mycket hela tiden. Eller hur? Så visst måste man passa på att sova ut när man kan? Det tror jag. Jag tror att man vinner mycket på det. I längden. Mycket sömn är bra mot stress. Ljuva morgon, när man slår upp ögonen vid 9 och tillåter sig själv att somna om en stund till.

Men krasch och bang, skrik och gråt. Ett par (tror jag) ovanpå eller nån annan stans i samma hus grälar som attan och det är inte kul att höra. -Du lyssnar aldrig på mig, bara ältar allt som är dåligt med mig, du får mig att känna mig så jävla värdelös....
Så bekanta ord. Sånt man tänker ibland. Men knuffar bort tankarna för att inte låta sig tryckas ner... Ja, tyvärr. Dessa ord tänker jag minst en gång, nästan varje arbetsdag.

Så jag är trött på det där. Inte idag, snälla... Det är ju en sån fin dag. Ett bråk passade liksom inte in. Som att nån ritar en sträckgubbe på mina nya tapeter. Fel helt enkelt.

Hoppas nu att alla ni, mina polare, håller vad ni lovar och röjer rejält idag!
Jag menar såklar kl 13.30 när min brorsa lirar med Cedron!
Helt sjukt vad duktiga de är! :D

Jag kommer tyvärr inte vistas på festivalen över huvud taget.. Jag får istället sitta på jobbet och kolla så att busschaufförerna sköter sig på linje 100 och kör in i mohed som de ska under festivalen. Annars ringer jag och bråkar på dem ;)

Ha så kul nu allihopaaa!! Time to have the time of ya life!

När jag fyller 40 ska jag vara
snygg.
rik.
lycklig.
(Och yngre)

Min pocketbok är mycket roande. Jag som aldrig läser annat än saker jag måste läsa, förutom tidningen på morgonen. Titeln säger en hel del om saker vi drömmer om i framtiden, som lätt blir pannkaka och inte alls som vi tänkt. Och framför allt, att tiden går så himla fort.
Denna bok är skriven med en ironisk underton och perfekt en dag som denna då jag suttit i en solstol hemma hos mamma och pappa hela dagen. Alltid lär man väl sig nåt? ;)

En diskussion (hur stavas det?) med min far tog fart och han menade på att han aldrig haft nån kris. "Man hamnar, efter man fyllt 40, på andra sidan kul-sidan", sa han. Jag bad honom förstås att förklara, eller om jag inte hann säga det för att mina hårt rynkade ögonbryn fick honom att förstå att jag fattade noll. Han menade att innan 40 försöker man prestera hela tiden och bli nåt, medan efter 40 är man glad åt det man har. "Nu har jag bara roligt!", sa han och viftade med grilltången och log åt den brinnande grillen på gräsmattan.
Semesteryra. Det är vad det är. Min far har blivit sinnessjuk av sin semester...

Jag kommer nog krisa. Gifta mig, om jag inte är gift. Skilja mig om jag är gift. Lära mig surfa, hoppa bungy-jump, åka på hultsfred, operera brösten, börja sjunga i ett band, resa bort nånstans, säga upp mig, ta mc-kort, löpa sönder både fötter och knän i hopp om marathon, börja plugga till nåt olämpligt, gå matlagningskurser och börja på pole-dance... Jag kommer freaka!

Trötthet. Om du funderat på vad det innebär.
En oundviklig känsla som manar till vila.
Den accepteras, och blir nästan mysig.
Så länge du är hemma och vet att du får sova.

Okej, nu somnar jag...
För jag kan inte längre hålla mig vaken.
Strunt samma, nu somna jag, och får se om jag vaknar.
Den sistnämnda tanken har ännu inte slagit mig. Om jag vaknar.

Att somna utan dig.
Är att somna mot en vägg, utan värme, utan andetag.
Det
Det är ensamt.

Mina rosor är ledsna och vissna. 
Jag vill att de ska blomma röda imorgon.
Hoppas innerligt att de bara sover.
Att de vaknar före mig.

Mulet. Om det är så att jag ska nämna vädret det första jag gör.
G har dragit till jobbet och flög upp ur sängen, tog på dig kläderna och grabbade tag i en macka innan han sprang till tåget. För min egen del fanns ingen anledning att stressa. Men gick ändå upp, tog på mig träningskläderna och tassade ner för att koka mig lite kaffe. En mandarin fick också slinka ner medan jag ögnade igenom DN.

Morarundan, så kallad. 8 km grusväg/asfalt upp, ner och rakt fram. Jag tog mig runt löpandes utan att svimma. Så vad gör jag nu? Duschad, ätit frukost, snart bloggat färdigt... annars går man och tänker hela dan på vad man ska ta sig för i träningsväg. Nu när det är avklarat kan jag kanske ägna tankarna åt nåt annat?

-Det finns dagar som jag tänker mer på henne än på dig-

Livet är lugnt och stilla nu. Att solen dessutom skiner allt vad den orkar gör att det i stort känns som en fullträff. Att befinna mig söder om den stora staden till tidig tisdag morgon tillsammans med G var nog precis vad jag behövde nu. Sommar, sommar. Äntligen riktig sommar! Och jag ska njuta till sista solstrålen, sista jordgubben, sista sippen vin och sista omfamningen.
Yes, I'm a hard working woman, men faktiskt inte just nu :)

<3