Mina rosor vill inte leva

Trötthet. Om du funderat på vad det innebär.
En oundviklig känsla som manar till vila.
Den accepteras, och blir nästan mysig.
Så länge du är hemma och vet att du får sova.

Okej, nu somnar jag...
För jag kan inte längre hålla mig vaken.
Strunt samma, nu somna jag, och får se om jag vaknar.
Den sistnämnda tanken har ännu inte slagit mig. Om jag vaknar.

Att somna utan dig.
Är att somna mot en vägg, utan värme, utan andetag.
Det
Det är ensamt.

Mina rosor är ledsna och vissna. 
Jag vill att de ska blomma röda imorgon.
Hoppas innerligt att de bara sover.
Att de vaknar före mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0