Man får passa sig så man inte slår ihjäl sig

Gick till jobbet utan att slå ihjäl mig, gick en halvtimme på lunchen och gick hem efter jobbet. På vägen hem såg jag en skylt med en meny som höll på att bli ihjälslagen av ett fyllo utanför Saga pizzeria. "Åk hem, din blattejävlel!" skrek han åt mannen med det vita förklädet runt midjan som han nog ville slå ihjäl. "Åk hem!" Mannen är rasande och faller baklänges på den hårda istrottoaren och slår i huvudet. Han kunde slagit ihjäl sig! Somliga straffar gud med en gång, tänkte jag, log och traskade vidare.

Jag gömmer mig under täcket en stund när jag kommer hem. Jag tuggar på en halv paprika där under. När jag inte får luft längre tittar jag i taket en stund innan jag tar på mig de svarta nike trekvarts-byxorna med rosa detaljer, tar skorna och vattenflaskan i handen och går till mitt före detta (före lång och hemsk förkylning) andra hem.

Efter Functional- passet som höll på att ta ihjäl mig darrar mina ben och jag rullar ner för stentrappan och småjoggar de 50 metrarna hem i snön. This I love! Och ont kommer jag ha imorn. Sicken dag. Sicken vanlig dag. En såndär dag då man faktiskt kunde ha slagit ihjäl sig och dött. För dör, oavsett hur, det gör man en helt vanlig dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0