Tankar om Tattoo
Stora som små, jag vill ha dem överallt! En slinga av rosor, en enhörning, snäckor, ett J... I mina tankar skulle varje tatuerings slutresultat vara perfekt och precis som jag tänkt mig, och till och med bättre. Jag vrider och vänder på mig och trivs med att detta vackra konstverk nu är en del av mig. Jag tror att det inte bara är jag som fantiserar om att ha en tatuering på ett visst ställe; Nacken, armen, svanken, troslinningen, smalbenet eller nåt annat ställe. (Eller på alla ställen?!) Men tillbaka till verkligheten.
Detta KAN INTE bli en impulsgrej. Man ska ha dem hela livet, tatueringarna, som man skaffar nu. I en sorts lycklig berusning fattar man beslut i ungdomens vår och vaknar upp till hösten och märker att man ser ut som ett lapptäcke. Ett lapptäcke av mönster, bokstäver, figurer, stilar blandat huller om buller. Det blir som på reklamen när en familj blandar inredning av alla dess slag:
"Men kolla. Det är verkligen jättefult."
"Kan vi få hjälp?"
Med all denna "försöka-vara-vuxen-eftertänksamhet" funderar jag nu seriöst på att min första tatuering kommer bli en cool tatuering i typ nacken me texten Don't think twice.
Kommentarer
Postat av: Rakel
S-N-Y-G-G-T !!!!!
Postat av: Anonym
fast om du skriver "Don't think twice" så går väl det emot resten av inlägget? :P
Postat av: Anna Skopinska
Jag har två tatueringar... Och ingen av dom känns som att man kommer skämmas för i "äldre dar". Dessutom är båda igenomtänkta...
Nu sammlar jag ihop pengar för min tredje.
Jag ser tatueringar som konstverk och min kropp som en målarduk!
(Föresten, tatueringen är snygg)
Postat av: Johanna
Svar till Anonym:
Men själva tvisten i detta inlägg är att man tänker för mycket på "ojojoj hur blire när man blig gammal och skrynklig..?" Så jag blev helt enkelt trött på min egen "försöka-vara-vuxen eftertänksamhet" (som jag nämnde i inlägget)och i och med det funderar jag på att tatuera "Don´t think twice" för att påminna mig själv om att jag inte ska vara så himla feg.
Trackback
